ARG

Jag blir så jävla arg på dig.
Kan du bete dig som en vuxen för en enda gångs skull?!
Tror fandu har fastnat i tiden då du var 20, då du var fri,frisk & purfärsk.
MEN FÖRFAN DU ÄR FEMTIOTVÅ ÅR, OCH DU HAR FYRA BARN.
Jag blir så galet arg på dig, du struntar i våra åsikter eller i dina barnbarn.
Gud allt med dig stör mig just nu! Fan för dig. Det är du som ska va mamma inte JAG.
Jag lovar dig så fort jag gått ur nian så sticker jag ifrån dig och skiter i hur du klarar dig.
För jag har ägnat så jävla mycket tid åt dig! Jag har hjälpt dig, jag har ringt sjukhus, sjukrådgivning, jag har fått ta hand om allt som man måste ta hand om i hemmet medan du låg på sjukhus och friskna till. Vilket är bara slöseri på sjukhuset bekostnader. FÖR DU FORTSÄTTER RÖKA,
Seriöst du är ingen supermänniska, du genomgår en långsam död! Kan du förstå det någon jävla gång? Kan du sluta vara så egoistisk och erkänna att du har problem med rökningen,är det så jävla svårt att svälja sin stolthet va?
DU har gjort så att JAG hamnat efter i skolan, bryr du dig det minsta? det kan jag redan svaret på och det är ett stor jävla rungade NEJ.
Du gör faktiskt inte det. Och ni som läser detta tycker att jag är hård mot mamma, till er säger jag bara kom och bo med mig en vecka så får ni veta vilket helvete jag har. Mamma du har aldrig stöttat mig, jag har ALLTID fått stå på egna ben. Jag saknar att ha en äkta mamma.
Jag gråter mig till sömns nästan varenda natt, jag gråter tillomed framför dig, men frågar du någongång hur jag mår? NEJ. Jag kan inte förstå vart felet ligger? Varför lägger du över allt ansvar på mig för? Jag är 16 år! Jag har fan inte ens börjat leva och du har redan gjort så livet känns piss. Tack så jävla mycket mamma, tack! Jag har växt upp alldeles för fort pågrund av dig. Bara för att du lägger ditt modersansvar på andra. Fy fan. Vet du vad samvete är? Du verkar inte ha något,du har förstört mitt liv på många sätt, sätt som jag inte tänker dela med mig av här.
Jag vill bara sticka här ifrån och skita i allting, så mina syskon får ta hand om sakerna!
De förväntar sig ALLTID att det är jag som ska ha kollen med mamma,men jag menar tänk om jag för en gångs skull har mycket med mig själv, tänk om jag inte orkar meddela er jämt. Jag förstår inte hur det kan vara så svårt för er att ringa till mig och fråga hur det är med henne. Men det är istället JAG som ska ringa halva Sverige och berätta allting.
Fan ta er.